Vad innebär lastöverföringsfaktor?

När hydrauliska skruvåtdragare används för att åstadkomma en kontrollerad förspänning i ett skruvförband måste flera faktorer undersökas, bland dem lastöverföringsfaktorn. Den är avgörande för garantin att de valda verktygen kan åstadkomma en last som är större än förbandets erforderliga förspänning med tanke på att eventuella förluster ska övervinnas.

Lasten kan förloras inne i ett förband av många olika orsaker som lokal flytning, deformation av förbandet och obalans i geometrin. Det kan emellertid observeras att skillnaden i styvhet mellan förbandsstrukturen och skruven kan ha en inverkan på den totala lastförlusten i förbandet. Lastförlusten i ett förband kan beräknas teoretiskt med olika formler som i huvudsak baseras på kända uppgifter om skruvdiameter och klämlängd. Resultatet av dessa beräkningar är vanligen känt som lastöverföringsfaktorn
(LTF). LTF är ett teoretiskt förhållande som, multiplicerat med den nödvändiga förspänningen, ger den last som måste läggas på för att de teoretiska förlusterna ska övervinnas.

Pålagd last = förspänning × LTF

LTF är viktig vid såväl konstruktion som val av verktyg. Minimikravet på den maximala utkraften från verktygen är att den motsvarar den pålagda lasten, men ofta är den högre än så. Det krävs noggrann beräkning av spänningarna i förbandet och skruven för att lastförhållandena inte ska överskrida tillåtna konstruktionskriterier. LTF-beräkningen kan också belysa behovet av ändringar i lastförhållandena, förbandets konstruktion och spännelementlösningen.

Det är viktigt att hålla i minnet att lastöverföringsfaktorn är ett teoretiskt värde som inte kan användas för att bestämma den exakta lastförlusten i ett skruvförband. Men för konstruktionsoch laständamål visar LTF lastförhållanden som tillåter fysikaliska förluster inne i förbandet. För noggranna lastmätningar kan metoder som mätning av skruvens brottöjning med indikatorklocka eller ultraljudsmätningar med Boltight Ekometer användas.